,

Vad ska man tänka på när man tecknar en försäkring som småföretagare?

Företagens möjligheter att skydda sig själva och sina tillgångar mot hasardmoment bärande på ekonomiska risker är avgörande för deras möjlighet att överhuvudtaget bedriva näringsverksamhet. Det finns en mängd olika strategier och produkter som kan användas för detta ändamål, men det tveklöst vanligast förekommande bland småföretag är diverse försäkringsprodukter.

Med försäkring avses att flera olika parter samverkar för att skydda sig mot likartade risker genom att sprida mellan sig de kostnader som uppkommer när riskerna realiseras. Gemensamt stoppar man ned pengar i en säck, och förutsatt att en skada inträffar och vissa villkor är uppfyllda har man rätt att ta pengar ur säcken för att täcka den skada man drabbats av. Småföretag har dock normalt ingen eller dålig koll på sina försäkringsvillkor och de regler som styr relationen mellan försäkringsgivare och försäkringstagare. Det är problematiskt av flera skäl, men kanske främst för att lagstiftningen inte gör någon skillnad på stora och små företag. De allra minsta företagen antas ha samma kunskap och expertis som de allra största företagen.

Försäkringar tecknas normalt i förhoppning om att skyddet aldrig ska behöva aktualiseras, vilket innebär att inläsning av försäkringsvillkor och det rättsliga regelverket som styr avtalsrelationen ofta skjuts på framtiden. Problemet med ett sådant förhållningssätt är dock att rätten att ta i anspråk en försäkring ofta förutsätter att försäkringstagaren varit noggrann redan vid avtalsingåendet. För de allra flesta småföretag är det inte nödvändigt att sätta sig in i diverse försäkringstekniska frågor, värderingsbegrepp i försäkringsvillkoren och liknande. Det viktiga är att få en övergripande bild av vad som ingår i försäkringsskyddet och om det finns några betydande begränsningar. Exakt vad man ska tänka på när man tecknar en försäkring som småföretagare kräver sannolikt en längre artikel än denna, men nedan ska kort några av de viktigaste frågorna beröras.

 

Checklista vid tecknande av försäkring

  1. Identifiera de risker som finns i er verksamhet, t.ex. risken för att er verkstadsbyggnad brinner ned, att ni ådrar er skadeståndsansvar eller att er näringsverksamhet drabbas av ett avbrott. Många småföretag tecknar färdiga “paketlösningar” hos de allra största försäkringsbolagen utan att reflektera kring om försäkringsskyddet passar för den aktuella verksamheten. Utrymmet för att skräddarsy en försäkring är inte jättestort för ett småföretag, men det finns ett utrymme och det bör och kan användas om man gjort en ordentlig riskanalys.
  2. Etablera kontakt med ett lämpligt försäkringsbolag. Många undrar säkerligen vad som menas med ett “lämpligt försäkringsbolag”. Det räcker väl med att ta kontakt med någon av de stora aktörerna på marknaden tänker många, vilket är helt felaktigt. Även de allra största försäkringsbolagen är olika bra på att hantera företagsförsäkringar, i synnerhet när det uppstår en skaderegleringssituation och konkreta problem ska lösas. Det är inte ovanligt att försäkringsbolag anlitar extern hjälp för att få hjälp med att reglera företagsskador, men vissa försäkringsbolag reglerar i princip aldrig företagsskador själva, vilket väcker vissa frågetecken som man bör reflektera över. Ett företag som inte har stenkoll på sina produkter är ingen bra samarbetspartner.
  3. Utnyttja tillfullo försäkringsbolagens försäkringsavtalsrättsliga och standardsavtalsrättsliga informationsskyldighet. Försäkringsbolag har enligt 8 kap. 1 § försäkringsavtalslagen en skyldighet att tillhandahålla viss information. Informationen som lämnas innan en försäkring meddelas är normalt det viktigaste för småföretag som avser teckna en försäkring. Av förköpsinformationen ska bland annat viktiga begränsningar av det aktuella försäkringsskyddet tydligt framgå. Småföretag kan utnyttja detta och ställa så många frågor som möjligt om de konkreta risker som finns i ens verksamhet. Utnyttja informationsplikten till att försöka förstå om försäkringsskyddet verkligen är så bra som det framstår. Majoriteten av alla försäkringsvillkor är dock standardvillkor, varför försäkringsbolag även har en standardavtalsrättslig förpliktelse att särskilt framhålla överraskande och betungande villkor för att de ska anses ha införlivats med försäkringsavtalet. Detta är någonting som många försäkringsbolag ofta glömmer bort, men som småföretagen bör använda till sin fördel. Om ett försäkringsbolag brister vid fullgörande av sin försäkringsavtalsrättsliga informationsplikt kan begränsningen ändå åberopas mot försäkringstagaren, men brister vid fullgörande av den standardavtalsrättsliga informationsplikten innebär att standardvillkoret inte är en del av avtalet och därför inte får åberopas.
  4. Sammanställ all information som är nödvändig för försäkringsbolaget att känna till för att kunna bedöma risken i er verksamhet och var helt sanningsenliga. Småföretag missar ganska ofta den lagstadgade upplysningsplikten i 8 kap. 8 § försäkringsavtalslagen, vilket är problematiskt. Det kan handla om väldigt allmänna frågor som försäkringsbolagen har eller mer detaljerade och tekniska frågor, t.ex. om placeringen av brandfarliga arbetsredskap och dylikt. Generellt ställs mycket höga krav på de upplysningar som lämnas vid tecknande av en företagsförsäkring, och bristande fullgörelse av upplysningsplikten kan leda till att försäkringsavtalet förändras retroaktivt eller att försäkringsbolagets ansvar begränsas till att enbart gälla i den utsträckning den felaktiga uppgiften saknar samband med den inträffade skadan eller dess omfattning.
  5. Inför rutiner i verksamheten för att dokumentera och kommunicera riskökningar. Av 8 kap. 10 § försäkringsavtalslagen framgår att det finns två former av riskökning. Med subjektiv riskökning menas att den försäkrade vidtagit eller samtyckt till en åtgärd som medfört att risken för ett försäkringsfall ökat genom ändring av ett omständighet som angetts i avtalet eller som försäkringstagaren uppgett i samband med avtalsingåendet. Med objektiv riskökning menas att risken för försäkringsfall ökat utan försäkringstagarens delaktighet och samtycke. Alldeles oberoende av om en riskökning är subjektiv eller objektiv kan den resultera i att försäkringsersättningen vid skada reduceras. Det enda som krävs för att en ersättningsnedsättning ska kunna aktualiseras är ringa oaktsamhet som föranlett en negativ ändring av ett riskpåverkande förhållande, varför det är viktigt att ha en god dialog med sitt försäkringsbolag om förändringar i verksamhetens riskprofil.
  6. Utbilda samtliga medarbetare om de säkerhetsföreskrifter som stadgas i försäkringsvillkoren eller av författningar som villkoren hänvisar till. En säkerhetsföreskrift är ett villkor om vissa bestämda handlingssätt eller anordningar som är ägnade att hindra eller begränsa skada eller om kvalifikationer hos den försäkrade eller dennes anställda eller andra medhjälpare. Vid försummelse att följa en säkerhetsföreskrift betalas försäkringsersättning endast i den utsträckning skadan får antas ha inträffat även om föreskriften hade iakttagits.
  7. Granska vad försäkringsvillkoren stipulerar om hur skador ska anmälas och inför rutiner som innebär att alla skador dokumenteras. Genom att ha interna rutiner för hur försäkringsfall ska hanteras förenklas skaderegleringen, vilket i majoriteten av alla fall leder till att försäkringstagaren oftare får ersättning för sina skador.
Ariel Saadon

Ariel Saadon arbetar huvudsakligen med brottmål som målsägandebiträde och särskild företrädare för barn samt tvistelösning och civilrättsliga domstolsprocesser inom en rad områden, primärt försäkrings- och skadeståndsrätt. Ariel Saadon arbetar som biträdande jurist vid Innerstans Advokatbyrå AB som har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.