,

Vad innebär den nya samtyckeslagen gällande våldtäkt?

Den nya samtyckeslagen trädde i kraft den 1 juli 2018. Den nya lagen innebär att vissa fall som tidigare inte har varit straffbara, nu istället är straffbara som våldtäkt. Den nya lydelsen i 6 kap 1 § brottsbalken gällande uppsåtlig våldtäkt innebär flera förändringar i förhållande till vad som gällt tidigare och den grundläggande skillnaden är att våld, hot eller utnyttjande inte längre krävs för att ansvar ska utdömas för våldtäkt.

Det blir nu istället tillräckligt för straffbarhet att ett samlag, eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, sker med en person som inte deltar frivilligt. Den nya bestämmelsen innebär alltså att gränsen mellan straffri och straffbar gärning går vid om deltagandet är frivilligt eller inte och avgörande blir därför om personen samtycker. Ett frivilligt deltagande ska enligt lagstiftningen uttryckas genom ord eller handling.

Ett samtycke till en sexuell handling ska gälla under hela den sexuella handlingen. Det räcker alltså inte med att försäkra sig om att ett samtycke lämnas inledningsvis till någon typ av sexuell handling, då ett samtycke när som helst kan återkallas. Det frivilliga deltagandet måste därför finnas under hela den sexuella handlingen och till alla moment som företas.

Den nya lagstiftningen säger också att en person aldrig kan anses delta frivilligt om deltagandet sker till följd av misshandel, våld eller hot. En person kan heller inte anses delta frivilligt om gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan eller sjukdom av olika slag, befinner sig i en särskilt utsatt situation. Om gärningsmannen förmår personen att delta genom att allvarligt missbruka att personen står i beroendeställning till gärningsmannen kan personen inte heller anses delta frivilligt.

Straffet för våldtäkt enligt den nya lagstiftningen är fängelse i lägst två år och högst sex år om inte brottet ses som mindre grovt, då straffet är fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fem år och högst tio år, vilket är en höjning av minimistraffet i förhållande till tidigare lagstiftning.

Vad innebär det nya brottet ”oaktsam våldtäkt”?

En annan större förändring i och med den nya lagstiftningen är att det har införts ett nytt brott i form av en oaktsam våldtäkt. Den nya bestämmelsen i 6 kap 1 a § brottsbalken innebär att den som begår en gärning enligt 6 kap 1 § brottsbalken, d.v.s. våldtäkt, och som är grovt oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, nu kan dömas för oaktsam våldtäkt till fängelse i högst fyra år. Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.

Att vara ”grovt oaktsam” kan i det här avseendet t.ex. vara en situation när gärningsmannen faktiskt misstänker att den andra personen inte deltar frivilligt men ändå genomför ett samlag eller annan jämförbar handling med den personen. Det kan också handla om situationer när gärningsmannen inte gjort tillräckligt för att säkerställa att den andra personen deltar frivilligt. t.ex. i situationer då en person beter sig på ett sätt som indikerar att denne är mycket berusad och om gärningsmannen inte bemödat sig med att kontrollera detta närmare. Det är inte alla situationer som kan anses vara grovt oaktsamma utan det krävs att oaktsamheten i det enskilda fallet framstår som klart klandervärd.

I och med det nya brottet oaktsam våldtäkt gör detta att en större grad av lyhördhet och uppmärksamhet måste iakttas än tidigare från den som vill ha samlag eller annat sexuellt umgänge med andra. Om en person inte har kontrollerat samtycket närmare, kan denne komma att bli straffad.

Vad är det främsta syftet med lagstiftningen?

Syftet med samtyckeslagstiftningen är från lagstiftarens sida att markera att varje människa har en ovillkorlig rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande. I och med att det nu blir kriminaliserat att genomföra ett samlag eller annan jämförbar sexuell handling med någon som inte lämnat sitt samtycke till detta, skickar det ett tydligt budskap att sexuella handlingar mellan olika personer bara är tillåtna om parterna deltar frivilligt.

Förhoppningen med förändringen är att den nya lagstiftningen nu även ska täcka situationer som hittills inte varit straffbara. Det kan t.ex. handla om situationer där en sexuell handling har utförts mot en person som inte vill delta, men där det inte har förekommit något våld eller hot och målsäganden inte heller har ansetts befinna sig i en särskilt utsatt situation eller beroendeställning, vilket kan förekomma i de fall då målsäganden reagerat med chock och enbart uppvisat passivitet, s.k. frozen fright. Genom den nya lagstiftningen utvidgas området för vad som är straffbart för att täcka även dessa situationer.

Kommer fler fällande domar att meddelas i och med samtyckeslagen?

Fler personer kommer att kunna dömas för våldtäkt i och med att det nya brottet oaktsam våldtäkt då detta reglerar ett beteende som tidigare inte varit straffbart. Det återstår här att se hur domstolarna kommer att tolka kravet på grov oaktsamhet och vad som skäligen kan krävas för att en tilltalad ska ha gjort tillräckligt för att säkerställa att ett samtycke förelegat.

De bevissvårigheter som finns i sexualbrottsmål kommer alltjämt att kvarstå trots den nya lagstiftningen då det sällan finns vittnen till händelsen. För en fällande dom i ett våldtäktsmål räcker det inte med att målsägandens uppgifter är mer trovärdiga än den tilltalades uppgifter. Det måste finnas stödbevisning för det som målsäganden påstår och detta kommer inte att förändras med den nya lagstiftningen.

Beviskraven för fällande domar är detsamma som tidigare, d.v.s. för en fällande dom krävs att det är styrkt utom allt rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till brott. Däremot kan den tilltalade i vissa fall få en förklaringsbörda och behöva förklara varför denne uppfattade att målsäganden deltagit frivilligt. Det är dock åklagaren som måste styrka att målsäganden inte deltagit frivilligt och inte den tilltalade som måste bevisa motsatsen.

Anna Dahlbom Langley

Anna Dahlbom Langley är advokat, delägare och VD vid Lewis Langley & Partners Advokatbyrå. Hon är specialiserad på brottmål och arbetar huvudsakligen som försvarsadvokat men åtar sig även uppdrag inom socialrätt och vissa uppdrag som målsägandebiträde. Anna Dahlbom Langley har under de senaste åren försvarat flera oskyldigt dömda som senare blivit frikända i massmedialt uppmärksammade mål. Hon medverkar som rättsexpert för Brottscentralen, skriver krönikor för kriminalmagasinet Magasinet Paragraf och föreläser regelbundet för Domstolsverket och Domstolsakademin.