Hedersrelaterat våld och förtryck har under en lång tid klassificerats som ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och internationellt. Under 1990-talet uppmärksammades två fall i Sverige som medierna kallade för hedersmord, mordet på Sara och mordet på Pela. År 2002 mördades ytterligare en ung kvinna, Fadime. Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck har framförallt sedan det uppmärksammade mordet på Fadime varit föremål för debatt, forskning och lagstiftningsåtgärder.

Men vad är definitionen av hedersrelaterat våld?

Hedersvåld- och förtryck definieras som att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Våldet är kopplat till hedersnormer som bygger på starka patriarkala och heteronormativa föreställningar och kännetecknas av att det finns ett starkt kollektivistiskt inslag, ofta i en familj- och släktrelation. Detta innebär bl.a. att individens intresse och handlingar anses vara underordnat familjens intresse och att individens sexualitet och intima relationer är hela familjens angelägenhet som kan påverka familjens anseende.

Personer som lever i familjer med hedersnormer kan leva mycket begränsade liv som kan utsättas för fysiskt våld. De kan också utsättas för en stark psykisk påverkan, utan direkta uttalade hot. Det kan innebära att man inte får umgås med kompisar, att man måste komma hem direkt efter skolan, inte få delta i all undervisning, inte få följa med på skolresor, inte uttrycka sina åsikter, inte få välja sitt umgänge och inte få välja sina kläder.

Hedersrelaterat våld- och förtryck kan även kan drabba pojkar och män. Men kontrollen av framförallt flickors och kvinnors sexualitet är central och starkt knuten till kollektivet. Kontrollen betyder också att man förbjuds att vara på vissa platser för att undvika ryktesspridning. Ett ex. på ageranden i syfte att kontrollera, är att hota i “förebyggande” syfte om personen riskerar att bryta mot hedersnormerna, ofta genom indirekta hot som leder till tyst samförståelse för outtalade regler. Det kan exempelvis handla om framtida handlingar såsom förlust av “oskuld”.

Varför begår man hedersmord?

Begreppet hedersmord framstår som lätt motsägelsefullt eftersom heder och mord, knappast hör ihop. Men i en hederskontext hör dessa ihop: att mörda för hederns skull är en hedervärd handling. Den som mördar har alltså visat nolltolerans och är beredd att till och med ta livet av den som förstör släktens rykte och ”ansikte” utåt. Hedersmord begås för att återupprätta hedern för ett kollektiv, en familj, släkt eller klan. Värdighet är grundläggande i hederssamhället och att ha hedern i behåll innebär att kunna gå med huvudet högt.

Vad är skillnaden mellan “vanliga brott” och hedersbrott?

”Nu vill ingen gifta sig med kvinnorna i min släkt. Efter vad jag har gjort blir alla betraktade som horor” – Fadime Sahindal

Citatet från Fadime, är en nyckel till förståelsen av en hedersideologi, nämligen att kollektiva intressen går före individuella intressen. Familjens rykte är allt, och det vilar på individens axlar att upprätthålla det. Med att hedersbegreppet har en kollektiv prägel menas bl.a. att en person aldrig bär skam ensam. Därför drabbar skammen hela familjen eller släkten i form av förlorad heder.

Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär gör att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga. De som begår förtrycket mot någon, kan själva vara utsatta. Det kan t.ex. vara mödrar och unga killar som känner sig pressade att sätta familjen före individen genom att utöva våld eller markera för den utsatta att man inte väljer dennes ”sida”.

Att hedern är kollektiv betyder vidare att hedersbrott brukar begås av flera personer som har ett gemensamt intresse av att upprätthålla eller återuppta sin heder. Det är alltså främst den kollektiva prägeln som skiljer hedersbrotten från ”vanliga” brott. Motivet är också det som skiljer hedersbrott från vad som får betecknas som vanliga brott. Motivet är att bevara eller återuppta familjens eller en släkts heder.

Får man hårdare straff om man begår brott med hedersmotiv?

Ja. Den 1 juli 2020 infördes en särskild straffskärpningsgrund för hedersbrott i 29 kap 2 § BrB. Det betyder att när domstolen ska bestämma straffet för ett brott, så bedöms det som ”försvårande omständighet” om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Försvårande omständighet betyder att brottet ses som mer allvarlig än om brottet hade begåtts utan hedersmotiv, och därför blir straffet strängare.

Finns det en egen paragraf om hedersbrott?

Nej. Inte än. Men det finns en utredning (SOU 2020:57) som färdigställdes den 30 oktober 2020 där regeringen föreslår att det införs en ny brottstyp kallad ”hedersbrott”, med brotten grov frids- och grov kvinnofridskränkning som förebild.

Syftet med den föreslagna brottstypen är bl.a. att genom kriminalisering, fånga in systematiska och upprepande hedersrelaterade handlingar som riktar sig mot en och samma person och därigenom möjliggöra ett beaktande av helhetsbilden där, utöver det fysiska våldet, andra beteenden (kontroll av annan), vilka i sig inte ryms under något straffbud, starkt bidrar till den utsatta situationen. Förslaget har ännu inte röstats igenom av Riksdagen.