Ungdomars brottslighet – straffas en ungdom lika hårt som en vuxen person och vilka påföljder finns för ungdomar?

I lagens mening anses man vara en ungdom till och med att man fyllt 21 år. I brottsbalken, som reglerar vilka påföljder som finns och även hur straffet ska bestämmas, finns vissa speciella regleringar som gäller just ungdomars brottslighet och vilka påföljder som finns för ungdomar. Där framgår att en ungdom inte ska bedömas på samma sätt som en vuxen person när det kommer till straff och påföljd. Följden av detta är att man som ung person inte straffas lika hårt som en vuxen person skulle ha gjort. Ett av skälen till varför det är på detta sätt är att ungdomar inte bedöms vara fullt ut mogna i sitt tankesätt och att ungdomar därför inte ska bestraffas lika hårt som en vuxen person. Det är åldern vid tidpunkten för när den brottsliga gärningen är begången som styr frågan om det finns utrymme för att bestämma ett lindrigare straff än vad som annars skulle ha skett för en vuxen person.

I Sverige är man, som det heter, straffmyndig från och med att man fyllt 15 år. Typiskt sett så får en 15-åring ett straff som motsvarar 1/5-del av det straff som en vuxen person, en person över 21 år, skulle ha fått. För det fall att man fyllt 16 år vid tidpunkten för den brottsliga gärningen får 16-åringen ett straff som motsvarar 2/5-delar av det straff som en vuxen person, en person över 21 år, skulle ha fått.

Till det som nu sagts ska också tilläggas att straffen, framförallt för personer som ej fyllt 18 år, ser delvis annorlunda ut jämfört med straffen för vuxna personer. Det finns fyra stycken påföljder som i de alla flesta fall är de påföljder som aktualiseras för ungdomar (15-17-åringar) som begått brott. Dessa påföljder är böter, ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård.

Böter används relativt sällan som straff för ungdomar. Skälet till detta är att lagstiftarens uppfattning är att böter inte är någon bra påföljd för ungdomar då böter ofta endast resulterar i att ungdomar, som ofta saknar inkomster, blir skuldsatta och att ungdomen inte kan betala sitt bötesstraff.

Ungdomsvård blir ofta aktuellt som påföljd för en ung person som begått brott där socialtjänsten bedömt att ungdomen har ett särskilt vårdbehov. Denna påföljd kan då ofta bestå i exempelvis missbruksavvänjande behandling eller behandling gentemot ett visst beteende exempelvis aggressionsproblematik eller liknande.

I de fall då något sådant vårdbehov inte bedömts finnas blir straffet istället ofta ungdomstjänst. Ungdomstjänst innebär att ungdomen som begått brott får arbeta oavlönat i ett visst antal timmar inom ramen för ideell verksamhet eller annan samhällsnyttig verksamhet och på så sätt avtjäna sitt straff.

I fall där ungdomen (15-17-åringar) begått mycket allvarlig brottslighet kan istället sluten ungdomsvård bli aktuellt. Denna påföljd innebär att ungdomen får verkställa sitt straff på särskilda avdelningar på särskilda ungdomshem. Denna typ av påföljd för ungdomars brottslighet är ovanlig och blir endast aktuell vid allvarlig brottslighet.

Avslutningsvis ska framhållas att det är särskilt viktigt att ungdomar som blir misstänkta för brott omedelbart erhåller en advokat och på så vis får ett juridiskt stöd under den process som en brottsutredning innebär. Många gånger kan det vara särskilt angeläget framförallt utifrån att en ungdom ska få en bra påföljd för det eller de brott som ungdomen befinns ha begått. Se till att anlita en advokat som är inriktad på ungdomsmål för att säkerställa att advokaten är erfaren när det gäller ungdomsärenden.

Björn Sondell

Björn Sondell (f.d. Eriksson) arbetar som offentlig försvarare, målsägandebiträde och särskild företrädare för barn. Björn Sondell åtar sig även uppdrag som privat försvarare efter särskild förfrågan. Björn Sondell åtar sig även uppdrag som föreläsare för såväl privat som offentlig sektor efter särskild förfrågan. Björn Sondell har särskild erfarenhet av att arbeta med ärenden som rör ungdomsbrottslighet.