Inlägg

Vad säger lagstiftningen om att fotografera eller filma i svenska rättssalar?

Huvudregeln är att domstolars verksamhet är offentlig och att inskränkningar i offentligheten endast får göras om det finns starka skäl. Men offentligheten sträcker sig inte så långt att det är tillåtet att fotografera eller filma inne i rättssalarna under pågående förhandlingar.

Enligt Rättegångsbalkens 5 kap 9 § får bild och filmupptagning vid förhandling endast ske om det sker med stöd av lag. Detta innebär att det är tillåtet för domstolen att spela in förhör med t.ex. parter och vittnen och att hålla videokonferenser eller använda sig av medhörning genom video. Detta betyder också att det är förbjudet att ta foton i övrigt eller att filma inne i själva rättssalen. Den som fotograferar i rättssalen kan enligt Rättegångsbalkens 9 kap. 5 § dömas till penningböter.

Varför är det inte tillåtet?

Reglerna om fotograferingsförbud och filmningsförbud har sin grund i respekten för den personliga integriteten. Om det fotograferas eller filmas i rättssalarna kan det i allmänhet vara störande på förhandlingarna. En tilltalad i ett brottmål kan också orsakas onödigt lidande om fotografering och filmande skulle tillåtas. Vidare är det också så att fotografering och filmande i domstolarna kan påverka personers vilja att delta i förhandlingar och att t.ex. vittna i ett mål. Om man som vittne vet att man kan filmas och fotas finns det risk för att man inte vill eller vågar vittna i domstol.

Finns det enligt dig rättegångar där allmänintresset överväger de intressen som fotograferings- och filmningsförbudet är avsett att skydda?

I dagsläget är det tillåtet med ljudupptagningar från rättegångar om det inte är så att själva inspelningen stör ordningen eller om vittnen störs av att bli inspelade. Vid större, mer massmedialt uppmärksammande rättegångar kan det säkert finns ett stort intresse för allmänheten att ta del av vad som kommer fram i salen genom t.ex. videosändningar från rättegångar. I dagsläget är det också vanligt förekommande att medier rapporterar från större rättegångar genom t.ex. liverapportering på nätet och bara den typen av rapportering kan i sig vara tillräckligt integritetskänslig som den är.

Som försvarsadvokat vet jag att tilltalade kan reagera på hur media väljer att rapportera från ett visst mål och att den rapportering som förekommer idag kan vara tillräckligt besvärande, både för den tilltalade och för familjemedlemmar till den tilltalade som närvarar vid rättegångar som åskådare. I och med att det inte är förbjudet att fotografera eller filma i väntrummen till förhandlingssalarna, finns det redan idag en risk att personer kommer med på bild eller på video trots att de inte alls vill synas i det sammanhanget. Som försvarare kan jag därför inte se att allmänhetens intresse av att få del av vad som händer vid rättegångar genom t.ex. livesända videoinspelningar skulle väga tyngre än den tilltalades rätt att inte bli utsatt mer än nödvändigt vid en förhandling.

Vad skulle förändras om uppmärksammade rättegångar sändes i tv?

TV-sända rättegångar skulle inskränka respekten för den personliga integriteten ännu mer. Redan idag kan det vara obehagligt för t.ex. vittnen att delta i massmedialt uppmärksammade mål. Om rättegångar dessutom skulle TV-sändas, kan det finnas en risk att det blir än svårare att få personer att vittna, vilket ibland kan vara svårt redan idag med de regler som gäller. Att den massmediala rapporteringen kan påverka, märktes redan år 1989 i rättegången mot Christer Pettersson för mordet på Olof Palme, då vittnen vägrade att vittna om deras svar skulle direktsändas genom ljudupptagning. Jag tror därför inte att en ökad offentlighet nödvändigtvis innebär någon vinst för rättssäkerheten utan tror snarare att resultatet kan bli det motsatta.

Anna Dahlbom Langley

Anna Dahlbom Langley är advokat, delägare och VD vid Lewis Langley & Partners Advokatbyrå. Hon är specialiserad på brottmål och arbetar huvudsakligen som försvarsadvokat men åtar sig även uppdrag inom socialrätt och vissa uppdrag som målsägandebiträde. Anna Dahlbom Langley har under de senaste åren försvarat flera oskyldigt dömda som senare blivit frikända i massmedialt uppmärksammade mål. Hon medverkar som rättsexpert för Brottscentralen, skriver krönikor för kriminalmagasinet Magasinet Paragraf och föreläser regelbundet för Domstolsverket och Domstolsakademin.

,

Måste jag vittna om jag är kallad till rättegång?

Det enkla svaret på frågan är ja – i Sverige finns vittnesplikt och är man kallad som vittne i en rättegång är man skyldig att inställa sig och avlägga vittnesmål. När man kallas in i rättssalen kommer man först att få avlägga en vittnesed som innebär att man är skyldig att tala sanning och inte undanhålla något man vet. Om man inte talar sanning eller om man medvetet undanhåller någon relevant omständighet när man avlagt eden riskerar man att åtalas för mened, vilket är ett allvarligt brott som vanligtvis leder till ett fängelsestraff.

Vad händer om jag ändå vägrar vittna?

Om man överhuvudtaget inte kommer till domstolen när man kallats som vittne är det vanliga att man får betala ett vite (liknande en bötessumma) samt att man blir kallad till ett nytt tillfälle längre fram. Inställer man sig inte då heller kan man få ett nytt vite och dessutom bli hämtad till tingsrätten av polisen.
Om man som vittne inställt sig i domstolen men vägrar att avlägga ed eller om man vägrar att, utan giltigt skäl, besvara en fråga man får kan rätten bestämma att man skall betala ett vite. Vägrar man ändå att svara kan rätten besluta att vittnet skall häktas för en tid om som längst tre månader.

Finns det fall då man inte behöver vittna?

Ja, det finns undantag från huvudregeln om vittnesplikt. Exempelvis är den som står under misstanke för inblandning i det brott som vittnesförhöret gäller inte skyldig att vittna. Den som är nära släkt med part i målet (t ex föräldrar till den som är åtalad) behöver heller inte vittna. Vissa yrkesgrupper som läkare, psykologer och advokater är heller inte, med vissa undantag, skyldiga att vittna om sådant som de fått reda på i tjänsten. Ett annat viktigt undantag från vittnesplikten är det som i USA brukar kallas att ”plead the fifth”, dvs att man inte är skyldig att berätta om en omständighet som avslöjar att vittnet självt eller vittnet närstående person har begått en brottslig eller vanärande handling.

Gustaf Ljungström

Advokat Gustaf Ljungström arbetar som brottmålsadvokat med brottmål som försvarare samt i vissa fall som målsägandebiträde. Advokat Gustaf Ljungström har varit försvarare i allt ifrån mord, grova narkotikabrott och större EKO-mål men åtar sig även försvararuppdrag gällande vardagsbrottslighet som stölder och rattfyllerier. Advokat Gustaf Ljungström är sedan år 2011 delägare vid Advokatfirman Defens.