Inlägg

,

Gripen, anhållen, häktad!

Många hör av sig till mig med frågor om vad som krävs för att frihetsberövas på grund av misstanke om brott. Möjligheterna att frihetsberöva någon endast på grund av brottsmisstankar kan liknas vid en trestegsraket, (1) gripande, (2) anhållande, och (3) häktning. För var och en av formerna för frihetsberövande finns särskilda lagkrav, och för de två första finns även begränsningar i fråga om hur länge frihetsberövandet får pågå. I den här artikeln beskriver jag kortfattat de olika formerna av frihetsberövande samt något om den frihetsberövades rättigheter.

Gripande

Om det finns skäl att anhålla någon får en polisman i brådskande fall gripa personen ifråga. Den som har begått ett brott med fängelse i straffskalan, samt den som är efterlyst, får på bar gärning eller flyende fot även gripas av civila, ett så kallat envarsgripande. Den som har gripits för ett brott ska så snart som möjligt förhöras av en åklagare eller polis. Omedelbart efter förhöret ska åklagaren bestämma om den gripne ska anhållas eller släppas.

Anhållande

Om åklagaren anser att det finns skäl att häkta någon, får denne anhållas i väntan på att tingsrätten prövar frågan om häktning. Ett beslut om anhållande kan meddelas även i den misstänktes frånvaro, denne blir då efterlyst. Så fort den som varit anhållen i sin frånvaro anträffas ska ett förhör hållas under ledning av en åklagare eller polisman.

Den anhållne förvaras i en cell i en arrestlokal, vanligtvis på en polisstation. I cellen saknas tv och andra bekvämligheter, och arresten delas med personer som är omhändertagna för att sova ruset av sig. Det är därför synnerligen obekvämt och psykiskt pressande att vara anhållen. Den anhållne har rätt till en timmes utomhusvistelse per dygn.

Den som är anhållen har rätt att få veta vad misstanken avser samt de omständigheter som ligger till grund för misstanken. I det här skedet av förundersökningen kan en aktiv och kompetent försvarsadvokat utkräva relativt mycket information ur utredningen som åklagaren annars inte självmant kommer att lämna ut. Det är därför i dessa fall viktigt att försvararen är specialiserad inom brottmål och behärskar regelverket.

Så fort det inte längre finns grund för ett anhållningsbeslut, alltså när åklagaren inte längre anser att det finns skäl att häkta den misstänkte, ska anhållningsbeslutet hävas och den misstänkte försättas på fri fot.

Den som blir anhållen har alltid rätt att få en offentlig försvarare utsedd av domstolen. Domstolen utser då den som den anhållne har begärt ska förordnas. Om ingen särskild advokat eller byrå har begärts utser domstolen den som står näst på tur i deras lista av advokater.

Häktning

När åklagaren anser att det finns skäl att häkta en misstänkt ska en häktningsframställan ges in till tingsrätten. Detta måste ske senast klockan tolv den tredje dagen från anhållningsbeslutet, eller räknat från den dag ett anhållningsbeslut verkställts (gäller för den som varit anhållen i sin frånvaro). Görs inte häktningsframställan inom rätt tid ska åklagaren omedelbart försätta den misstänkte på fri fot.

När en häktningsframställan har gjorts, ska domstolen utan dröjsmål hålla en häktningsförhandling.

För att någon ska häktas krävs att något av följande scenarion är för handen

1. Att den som begärs häktad är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver, och det finns risk för att hen
a) avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (flyktfara),
b) genom att undanröja bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning (kollusionsfara), eller
c) fortsätter sin brottsliga verksamhet (recidivfara).

2. Att den som begärs häktad är på sannolika skäl misstänkt för brott för vilket det inte är föreskrivet kortare straff än fängelse i två år, samt att det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas (obligatorisk häktning).

3. Att den som begärs häktad är på sannolika skäl misstänkt för ett brott, oaktat brottets beskaffenhet eller straffskala, och
a) den misstänkte är okänd och vägrar uppge namn och hemvist, eller att
b) den misstänkte saknar hemvist i Sverige och att det finns risk att han flyr landet för att undandra sig lagföring och straff.

4. Att den som begärs häktad är skäligen misstänkt för brott samt att något av scenariona ovan i övrigt är för handen, om det är av synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet (utredningshäktning).

Häktning får endast ske om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som häktningen innebär för den misstänkte eller något annat intresse, exempelvis barn till den misstänkte (proportionalitetsprincipen).

Det finns fler regler som omgärdar frågan om när en person får häktas, men som det inte finns utrymme för här. Det krävs till exempel starkare skäl för att häkta någon som är under 18 år. Jag har för avsikt att återkomma med fördjupande artiklar om häktningsförhandlingen samt om vilka rättigheter den misstänkte har.

Joel Apitzsch

Joel Apitzsch är delägare och VD på Advokatfirman Guide i Stockholm. Joel Apitzsch arbetar uteslutande med brottmål och åtar sig uppdrag i hela landet som privat eller offentlig försvarare och som målsägandebiträde.

,

När har jag rätt till offentlig försvarare?

Den som är anhållen eller häktad har alltid rätt till en offentlig försvarare.

Offentlig försvarare ska också utses
• om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,
• om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller
• om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.

Den som är under 18 år och är misstänkt för brott har i princip alltid rätt till offentlig försvarare, även om misstanken avser förhållandevis bagatellartad brottslighet.

Den som utses till offentlig försvarare ska vara advokat och lämplig för uppdraget. Även den som inte är advokat men som bedöms som lämplig kan i vissa fall förordnas.

Har den misstänkte föreslagit en advokat ska domstolen förordna denne som offentlig försvarare. Framställs inget sådant förslag väljer domstolen ut en advokat som har anmält intresse för uppdrag som offentlig försvarare. Det förekommer att advokater som inte är specialiserade på brottmål anmäler sitt intresse för den här typen av uppdrag. Det är därför angeläget att den som misstänks för ett brott föreslår en advokat eller advokatbyrå som har brottmål som verksamhetsinriktning.

En offentlig försvarare får ersättning av allmänna medel. Klienten kan emellertid i vissa fall bli återbetalningsskyldig för statens kostnader. Vid frikännande dom ersätts alltid den offentlige försvararen av allmänna medel utan återbetalningsskyldighet för klienten.

Joel Apitzsch

Joel Apitzsch är delägare och VD på Advokatfirman Guide i Stockholm. Joel Apitzsch arbetar uteslutande med brottmål och åtar sig uppdrag i hela landet som privat eller offentlig försvarare och som målsägandebiträde.

Vad betyder slutdelgivning?

När en förundersökning har slutförts, om åklagaren inte har valt att lägga ned den, ska den misstänkte slutdelges. Slutdelgivningen innebär att den misstänkte får ta del av förundersökningsprotokollet, vilket är en skriftlig handling som ska innehålla allt som framkommit i utredningen och är av betydelse för utredningen av brottet. Förundersökningen kan också innehålla filmer, exempelvis från övervakningskameror.

Förundersökningsprotokollet kan för en lekman vara svårgenomträngligt och verka ostrukturerat. Ta hjälp av din försvarare vid genomgången av förundersökningen, så att du inte riskerar att missa något väsentligt.

Avsikten med slutdelgivningen är att du som misstänkt ska ha möjlighet att komma med synpunkter på förundersökningen, samt föreslå att den ska kompletteras på något sätt. Det kan exempelvis handla om ett vittne som polisen bör höra inom ramen för förundersökningen, eller en teknisk undersökning som inte redan gjorts. En sådan synpunkt kallas för erinran. När den har hanterats överlämnas förundersökningen till åklagaren för beslut om åtal ska väckas eller inte.

Joel Apitzsch

Joel Apitzsch är delägare och VD på Advokatfirman Guide i Stockholm. Joel Apitzsch arbetar uteslutande med brottmål och åtar sig uppdrag i hela landet som privat eller offentlig försvarare och som målsägandebiträde.

,

Jag har en offentlig försvarare som jag är missnöjd med, kan jag byta?

En offentlig försvarare är en advokat som fått ett förordnande att vara offentlig försvarare från domstolen. Det kan vara antingen en advokat som den misstänkte själv har valt eller – om den misstänkte inte valt någon särskild – en advokat som tingsrätten utsett. En offentlig försvarare får till skillnad från en privat försvarare sin kostnader täckta av staten och den misstänkte behöver betala tillbaka kostnaderna, eller en del av dem, endast om det blir en fällande dom och hen har inkomster över en viss nivå.

Är man missnöjd med sin offentlige försvarare har man i vissa fall rätt att få byta försvarare. Man måste i så fall skriva till den tingsrätt som förordnat försvararen och begära att få byta. Man måste också ange skälen till varför man vill byta försvarare, t ex att försvararen inte fullgjort sitt uppdrag på ett sätt som man är nöjd med och att man därför inte känner förtroende för denne.

Tingsrätten kommer att granska de skäl man angett och därefter besluta om de godkänner ett byte. Eftersom det som en utgångspunkt är staten som står för kostnaderna för den offentlige försvararen handlar det ofta om en avvägning mellan de skäl som man har angett för att få byta och de extra kostnader som ett byte kan medföra för staten. Det är därför oftast lättare att få igenom ett byte tidigt under förundersökningen eftersom den offentlige försvararen då inte hunnit lägga ned något mer omfattande arbete i målet. Det är också i allmänhet lättare att få byta försvarare om det är fråga om en allvarlig brottsmisstanke där man riskerar ett längre fängelsestraff.

Gustaf Ljungström

Advokat Gustaf Ljungström arbetar som brottmålsadvokat med brottmål som försvarare samt i vissa fall som målsägandebiträde. Advokat Gustaf Ljungström har varit försvarare i allt ifrån mord, grova narkotikabrott och större EKO-mål men åtar sig även försvararuppdrag gällande vardagsbrottslighet som stölder och rattfyllerier. Advokat Gustaf Ljungström är sedan år 2011 delägare vid Advokatfirman Defens.

Vad är en privat försvarare?

Till skillnad från en offentlig försvarare är en privat försvarare anlitad direkt av klienten och inte genom domstol. Klienten är också den som betalar den privata försvararens arvode. Det är vanligt att den privata försvararen begär att man betalar i förskott för sitt arbete. Blir man åtalad men frikänd för brott kan man begära skälig ersättning av domstolen för de kostnader man haft för sin privata försvarare.

Det kan finnas flera anledningar till varför en person vill anlita en privat försvarare. Ett exempel är att man är misstänkt för ett brott som inte når upp till en sådan allvarlighetsgrad att domstolen tycker att man har behov av en offentlig försvarare. Det är i regel brott som endast renderar böter, exempelvis snatteri, våldsamt motstånd, ringa narkotikabrott eller olovlig körning (av normalgraden).

Ett annat exempel är att man fått en offentlig försvarare som man inte är nöjd med, men att domstolen inte godkänt en begäran om byte av offentlig försvarare och att man då hellre betalar ur egen ficka för att få den försvarare man verkligen vill ha.

Till skillnad från en offentlig försvarare behöver en privat försvarare inte vara advokat. Det är dock inte att rekommendera att man anlitar någon som inte advokat då en denne knappast har den nödvändliga erfarenhet som krävs för att erbjuda ett kvalificerat försvar i domstol.

Robin Grönvall

Brottmålsadvokat med kontor i Stockholm men som åtar sig uppdrag över hela landet. Arbetar uteslutande med brottmål och då företrädesvis som försvarare men åtar sig även uppdrag som målsägandebiträde och särskild företrädare för barn. Har erfarenhet av att framgångsrikt försvara personer vid allvarliga brottsmisstankar som mord, grovt rån och synnerligen grovt narkotikabrott men även vid brottsmisstankar av lindrigare slag som rattfylleri och stöld.
Arbetar även med s.k. eko-brottmål.

,

Hur byter jag försvarsadvokat?

Fråga: Jag är misstänkt för bedrägeri och har fått en offentlig försvarare som inte verkar bry sig om mitt fall. Han svarar aldrig i telefon och gör inget för att driva utredningen framåt. Kan jag byta advokat och hur gör jag i så fall?

Svar: Först av allt bör du prata med din advokat och beskriva vad du är missnöjd med. Kanske kan ni komma överens om en samsyn kring ditt försvar, och kanske kan han förklara varför han är svår att nå eller rent av bättra sig.

Vill du ändå byta ut din offentlige försvarare ska du vända dig till tingsrätten där ditt mål handläggs. Beskriv varför du är missnöjd och vill byta. Det kan vara en god idé att först ta kontakt med en advokat som du får förtroende för och som du kan begära att tingsrätten förordnar i stället. Det är sedan domstolen som avgör om du har anfört tillräckliga skäl för ett byte. Alla omständigheter beaktas, men faktorer som kan tala särskilt starkt för ett försvararbyte är om det finns allvarliga meningsmotsättningar mellan klienten och advokaten, exempelvis om hur målet ska drivas. Domstolen beaktar också sådant som om det är fråga om allvarliga brottsmisstankar (ökar chanserna till byte) samt om bytet kan förväntas leda till stora merkostnader (minskar chanserna).

Om din begäran avslås kan du överklaga beslutet eller anlita en privat försvarare. En privat försvarare finansieras av dig personligen, om du har framgång i målet kan du emellertid få ersättning för staten för dina kostnader.

Joel Apitzsch

Joel Apitzsch är delägare och VD på Advokatfirman Guide i Stockholm. Joel Apitzsch arbetar uteslutande med brottmål och åtar sig uppdrag i hela landet som privat eller offentlig försvarare och som målsägandebiträde.