Inlägg

Straffansvar för styrelsen i aktiebolag

Kan en styrelseledamot dömas för brott som begåtts inom ramen för bolagets verksamhet, exempelvis bedrägerier?

Ja, en styrelseledamot bär ett stort ansvar för vad som görs inom bolagets verksamhet. Det innebär bland annat att en styrelseledamot kan bli dömd för vissa brott inom bolagets verksamhet. Det kan vara fråga om bedrägeri eller förskingring och liknande brott, men det finns också ett antal brott som i princip bara kan begås inom en näringsverksamhet, till exempel bokföringsbrott, trolöshet mot huvudman och vårdslöshet mot borgenär. Även olika skattebrott är relativt vanliga i näringsverksamhet.

I vilken utsträckning kan styrelsen i ett bolag hållas ansvarig för bokföringsbrott?

Ja, att tillse att bolagets bokföring sköts ingår i styrelsens huvuduppgifter enligt aktiebolagslagen 8:4. Finns det flera styrelseledamöter bär de som huvudregel ett kollektivt ansvar. Styrelsen kan visserligen inom sig delegera visst ansvar. Då detta görs krävs det emellertid att de delegerade uppgifterna följs upp. Bokföringsbrotten hör till de vanligare brott som styrelseledamöter åtalas och döms för. Det hör snarare till ovanligheterna att någon annan än en styrelseledamot hålls ansvarig för bokföringsbrott.

Kan ansvaret även omfatta brott som ledamoten inte haft kännedom om?

Ja, som huvudregel krävs visserligen uppsåt för att dömas för brott. Det finns emellertid också ett antal brott där det istället för uppsåt räcker med oaktsamhet eller grov oaktsamhet. Exempel på dessa är bokföringsbrott, vårdslös skatteuppgift, samt ett antal brott enligt aktiebolagslagen, exempelvis om någon styrelseledamot inte bereds tillfälle att delta i bolagets styrning eller om styrelsen underlåter att föra aktiebok (vilken är aktiebolagets ägarförteckning).

Ett oaktsamhetsbrott kan bli aktuellt även om styrelseledamoten inte haft kännedom om det, men det krävs då att denne förfarit oaktsamt, och i princip måste det då handla om saker som styrelseledamoten i vart fall borde ha känt till. Vid denna bedömning är det dock viktigt att tänka på att styrelsens ansvar för bolagets organisation är mycket långtgående, en styrelseledamot som inte är tillräckligt insatt i bolagets organisation och verksamhet kan därför lätt hamna i en situation där denne ansetts ha agerat oaktsamt.

Hur bör en styrelseledamot bete sig och vad bör hen tänka på för att undgå ansvar för brott?

Det finns inget lätt sätt att sammanfatta styrelsens ansvarsområden och därmed inte heller hur ansvar för brott kan undgås. Att organisera bolaget, vara tydlig med vilka uppgifter som delegerats och till vem samt dokumentera och följa upp rutiner och delegerade ansvarsområden är sannolikt de bästa tipsen, men det är också nödvändigt att vara välorienterad i vilka brott som kan vara aktuella och arbeta proaktivt för att undvika dessa.

Finns det andra risker för styrelseledamoten personligen än att bli ansvarig för brott?

Ja, sannolikt är det största hotet, och det som har mest kännbara konsekvenser, risken att bli personligt betalningsansvarig för bolagets skulder. Dessa risker kan vi belysa mer fullständigt i en framtida intervju.

Peter Hamnebo

Peter Hamnebo är advokat på Advokatfirman Två Lejon. Utöver juristutbildningen är Peter också civilekonom med mångårig erfarenhet av arbete inom den företagsekonomiska disciplinen. Peter arbetar med brottmål, med särskild inriktning mot ekobrott, ekonomisk familjerätt, associationsrätt, skatterätt och obeståndsrätt.

Hur länge sitter en prick kvar i brottsregistret?

Vad menas med en ”prick” i brottsregistret?

Med en prick i brottsregistret menar man vanligtvis att man finns registrerad i det s k kallade belastningsregistret. I det registret registreras alla domar som en person har dömts till men också om man mottagit ett strafföreläggande från åklagaren eller en ordningsbot direkt av polisen. Därutöver registreras även en del andra uppgifter, t ex om en person har fått en åtalsunderlåtelse eller ett kontaktförbud. I vissa fall registreras även domar från utlandet.

Vilka har tillgång till belastningsregistret?

Belastningsregistret är stängt för allmänheten och endast vissa myndigheter har möjlighet att kontrollera vad som står där. Det handlar i huvudsak om åklagarmyndigheten, polisen och domstolarna men även t ex Skatteverket har rätt att ta del av uppgifter ur registret. Därutöver har varje person rätt att begära ut uppgifter om sig själv ur registret.

Hur länge står en uppgift kvar i belastningsregistret?

Det beror på vilken vilket straff man fått. Ett fängelsestraff står kvar i tio år efter det att man frigivits från straffet. En skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras ut tio år efter domen eller beslutet (fem år om man var under 18 år då brottet begicks). En dom på ungdomstjänst gallras tio år efter domen (fem år om man var under 18 år då brottet begicks). En bötespåföljd gallras ut fem år efter domen eller det att man godkände böterna. Det är dock viktigt att komma ihåg att om man döms till någon ny påföljd medan man fortfarande står i registret kommer den gamla ”pricken” stå kvar fram till det att den nyaste domen skall gallras ut.

Gustaf Ljungström

Advokat Gustaf Ljungström arbetar som brottmålsadvokat med brottmål som försvarare samt i vissa fall som målsägandebiträde. Advokat Gustaf Ljungström har varit försvarare i allt ifrån mord, grova narkotikabrott och större EKO-mål men åtar sig även försvararuppdrag gällande vardagsbrottslighet som stölder och rattfyllerier. Advokat Gustaf Ljungström är sedan år 2011 delägare vid Advokatfirman Defens.

Advokat Sandra Danowsky om häktning av ungdomar

Intervju med Sandra Danowsky, brottmålsadvokat verksam på advokatfirman Guide i Stockholm

Vad krävs för att en person under 18 år ska häktas?

Huvudregeln om när häktning får ske är oberoende av ålder och en domstol som ska bedöma frågan ska alltså först ta ställning till om misstankegraden är uppnådd samt om särskilda skäl för häktning föreligger. När misstanken gäller brott med minimistraff på två år föreligger en presumtion för att häktningsskäl föreligger. Slarvigt kallas detta för obligatorisk häktning.

Den som inte har fyllt arton år får emellertid häktas endast om det finns synnerliga skäl. Frågan om det finns synnerliga skäl för häktning ska bedömas med hänsyn främst till den misstänktes ålder och brottslighetens allvar. Tillämpningen av häktningsinstitutet i mål med underåriga ska alltså tillämpas med största restriktivitet.

Ytterligare en förutsättning för att häkta en ungdom är att det ska vara uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas. Precis som de andra skälen är det åklagaren som ska visa detta och åklagaren ska därför före häktningsförhandlingen ha utrett möjliga alternativ. Socialtjänsten kopplas alltid in i ärenden där misstänkt är underårig och socialtjänsten har ett stort ansvar för att arbeta skyndsamt med att hitta betryggande övervakning för att häktningstiden ska bli så kort som möjligt.

Möjligheterna att åstadkomma en betryggande övervakning med mindre ingripande åtgärder än häktning är mindre när det finns en risk för att utredningen försvåras. Vid misstanke om allvarlig brottslighet föreligger ofta denna risk initialt, men den klingar också av allt eftersom utredningen fortgår. Även om rekvisitet alltså kan vara uppfyllt initialt ska alltså frågan omprövas löpande.

Hur är vardagen för en ungdom som är häktad?

När en domstol beslutar om häktning beslutas även om åklagaren ges rätt att meddela restriktioner. Eftersom det ofta anses vara av vikt för utredningen att säkerställa vilken information som kommer till och från den misstänkte ges ofta åklagaren denna rätt. Åklagaren prövar vilka restriktioner som är nödvändiga. Det finns särskilda avdelningar för häktade underåriga men det går inte att svara på hur vardagen ser ut generellt. Min upplevelse är att åklagare i ungdomsmål har stor förståelse för den svåra situation ungdomen befinner sig i och därmed med särskild restriktivitet prövar behovet av restriktioner. Även besök av familjemedlemmar beviljas generellt i större utsträckning.

Tycker du att reglerna för häktning av unga borde ändras på något sätt?

Regelverket är bra och visar på vikten av att balansera behovet av frihetsberövande vid misstanke om allvarlig brottslighet mot den svåra situation ett frihetsberövande innebär. Det viktigaste när en ungdom häktas är att samtliga inblandande verkar för att den unges situation ska vara så bra som möjligt. Socialtjänsten och kriminalvården har här ett stort ansvar.

Sandra Danowsky

Sandra Danowsky är verksam inom byråns samtliga verksamhetsområden. Hon blev tingsmeriterad 2012 och är advokat sedan 2015. Sandra har tidigare arbetat med immaterialrätt och processrätt på affärsjuridisk byrå i Stockholm och har även läst en masterutbildning med inriktning på immaterialrätt i New York. Sandra har under sin utbildning arbetat ideellt för Fryshuset.

,

Advokat Anton Strand om omvandling av livstidsstraff

Intervju med advokat Anton Strand, brottmålsadvokat, om omvandling av livstidsstraff.

Vad krävs för att ett livstidsstraff ska omvandlas till ett tidsbestämt straff?

Den dömde måste ha avtjänat tio år av straffet innan det är möjligt att ansöka om tidsbestämning. Vid prövningen av om straffet ska tidsbestämmas beaktas risken för återfall i brott vilket ska utgöra den tyngst vägande faktorn, vidare om den dömde medverkat till att främja sin återanpassning till samhället och om den avtjänade tiden motsvarar gärningens straffvärde.

Varför är inte livstidsstraff på livstid?

Livstidsstraffet är formellt livsvarigt och det föreligger ingen absolut rätt att få ett livstidsstraff omvandlat till fängelse på bestämd tid. Även om de flesta av de dömda får straffen tidsbestämda finns det också livstidsdömda som sannolikt aldrig kommer få tidsbestämda straff eller friges, detta då de anses för farliga och risken för återfall som stor. Detta är en bedömning som görs i det enskilda fallet.

Vad tycker du om att inte alla straff tidsbestäms från början?

Livstidsstraffet har varit omdiskuterat i flera omgångar men lagstiftaren har valt att låta det kvarstå främst med hänsyn till symbolvärdet och att det kan finnas tillfällen då en livstidsdömd inte alls bör friges. I utredningar har framhållits aspekter som att livstidsstraffet kan anses strida mot grundläggande principer om rättvisa och förutsebarhet och att straffet på grund av dess obestämda karaktär medför svårigheter såväl för verkställande myndigheter – att planera och fylla det med meningsfull sysselsättning – som för de dömda och deras anhöriga.

Jag har träffat ett antal livstidsdömda personer och för dem alla har det varit helt centralt och en väldigt stor del av straffet att de inte vet när de kommer att friges. De vet att de sannolikt kommer att friges, men inte när. Jag kan förstå att vissa individer anses för farliga för att det från början ska anses möjligt att bestämma en tid för frigivning, samtidigt bör en tid kunna bestämmas direkt i många fler fall än vad som sker idag. Ett längre fastställt straff – jämfört med de straff som kan utdömas idag – vore att föredra. Ovissheten tär på en människa, den gör det omöjligt för såväl den dömde som dennes anhöriga att planera för saker vilket i sig kan verka negativt på möjligheten till återanpassning.

Anton Strand

Advokat Anton Strand arbetar med brottmål som försvarare och målsägandebiträde. Advokat Anton Strand har tidigare erfarenhet från arbete som åklagare samt från domstol. Anton föreläser även i straff- och processrätt vid bl a Fakultetskurser och på juristlinjen. Anton är advokat och delägare på Advokatfirman Defens.