Neda Khanshan om medicinska åldersbedömningar

1. Varför är det viktigt att bestämma åldern på den som söker asyl?

Migrationsverket och övriga beslutsfattande instanser vill veta vem den asylsökande är; däribland sökandes namn, ålder och hemvist.

Uppgiften om ålder är en viktig del av identiteten och det är vidare essentiellt att veta om den asylsökande är under eller över 18 år med anledning av att en person som är underårig har andra rättigheter än en vuxen asylsökande; rättigheter som är av mer gynnsam karaktär. Det är bland annat lagstadgat “att i fall som rör ett barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver”.

2. De metoder som används idag har kritiserats i bland annat en artikelserie i Svenska dagbladet, i vad består kritiken?

Omfattande kritik har riktats mot Rättsmedicinalverkets (RMV) metodval.  Redan i slutet av april 2016 larmades regeringen om att metoden som nu används för medicinska åldersbedömningar av asylsökande inte är godtagbar, men kritiken avfärdades. Rättsodontologen Håkan Mörnstad, tillsammans med fyra andra specialister, fastslog i ett brev adresserat till regeringen i april 2016 att förslagen på framtida metoder var undermåliga och “styrda av en på förhand bestämd metodinriktning och politiskt färgad viljeinriktning.” Även Socialstyrelsen tog del av denna kritik.

Andreas Schmeling, professor i rättsmedicin i Tyskland och en av de ledande experterna på medicinska åldersbedömningar i världen, har uppgett att den metod Sverige i dagsläget använder sig utav för medicinska ålderbedömningar av asylsökande är olämplig. Andreas Schmeling menar att den röntgenundersökning som görs av knäleden inte är en vetenskaplig säkerställd metod och att knäet kan vara färdigvuxet före 18 års ålder.

Även Fredrik Tamsen, rättsläkare vid RMV, framhåller att det finns allvarliga brister i RMV:s metod och påpekar att RMV:s siffror visar att det är mer än fyra gånger så vanligt att knäleden mognar före tänderna än tvärtom. Trots det fäster RMV störst vikt vid knäledsundersökningarna; även om visdomständerna inte uppnått slutstadium, men knälederna gjort det, blir RMV:s resultat av undersökningen att ”resultatet av de genomförda undersökningarna talar för att den undersökta är 18 år eller äldre” (vilket är samma sannolikhetsgrad som när samtliga undersökningar av knälederna samt visdomständerna visar att dess slutstadium är uppnått).

Under sommaren 2017 presenterade bl.a. Christian Ottow, som tillhör forskargruppen som låg bakom de vetenskapliga artiklar som RMV tidigare lagt till stöd för sin metod för medicinska åldersbedömningar, den mest omfattande studien om magnetkameraundersökning av knäled och fotled. I den rapporten framgår tydligt att metoderna definitivt inte lämpar sig för att avgöra 18-årsgränsen oaktat kön.

Därutöver har Tommie Olofsson, professor och f.d. avdelningschef på RMV, samt flera andra läkare vid RMV framfört att läkare i rättsmedicin inte har kompetens att utföra den typ av undersökningar som nu kommer i fråga. Någon utbildning i medicinska åldersbedömningar ingår inte i rättsläkarens utbildning eller yrkesverksamhet. Även Socialstyrelsen hävdar att de inte har någon expertis på området. Det är därför mycket anmärkningsvärt att RMV fortsätter att använda sig av epitetet ”expert”.

Efter att ha varit en del av RMV:s metodgrupp för medicinska ålderbedömningar har Tommie Olofsson även räknat ut att risken finns att så många som 27 procent av 17-åriga pojkar kan bli bedömda som vuxna enligt metoden RMV nu använder.

Med anledning av den omfattande kritiken mot RMV:s metod har ”second opinions” utfärdats av bl.a. Håkan Mörnstad, Christian Ottow och Volker Vieth. Håkan Mörnstad vittnar om att ett stort antal av deras undersökningar går tvärtemot RMV:s resultat om att den undersökte är minst arton år. Efter mängder av genomförda ”second opinions” ansåg experterna att man på ett adekvat och tillförlitligt sätt visat att RMV:s metod inte på något sätt är lämplig. Slutsatsen av detta kan inte vara annan än att tillförlitligheten av den metod Sverige använder starkt bör ifrågasättas.

Slutligen kan det påpekas att man enligt Statens medicinska – etiska råd (Smer) ska använda de metoder som har starkast vetenskapligt stöd, vilket i nuläget inte kan anses vara uppfyllt. De som ifrågasätter metoden är personer med verklig expertis inom området.

Jag anser att det bör vara en självklarhet att felbedömningar ska undvikas i så lång utsträckning som möjligt och att rättssäkerheten alltid ska sättas i första rummet. Men trots den massiva kritiken fortsätter Migrationsverket, tillsammans med RMV, att utföra dessa utredningar till men för den enskilda individen.

RMV och Migrationsverket tillämpar inte ”benefit of the doubt” och därutöver åsidosätts asylprocedurdirektivet artikel 25.5 som säger att:

”medlemsstaterna får använda sig av läkarundersökningar för att fastställa åldern på ensamkommande barn i samband med prövningen av en ansökan om internationellt skydd i sådana fall där medlemsstaterna, efter sökandens allmänna uttalanden eller andra relevanta indikationer hyser tvivel beträffande sökandens ålder. Om medlemsstaterna därefter fortfarande hyser tvivel när det gäller sökandens ålder ska de utgå ifrån att sökanden är underårig”.

Det föreligger onekligen tvivel utifrån den metod RMV använder sig av i dagsläget. För rättssäkerhetens skull, samt främst för den enskilda individens skull, bör Sverige omedelbart avveckla användningen av metoden. Att experimentera fram en metod där barns rättigheter står på spel är inget den svenska rättsstaten bör ägna sig åt.

3. Hur tycker du att ålderbedömningen bör göras?

Varken jag eller rättsläkarna vid RMV är experter på medicinska ålderbedömningar. Jag anser därför att man bör lyssna till de rekommendationer som ges från nationella- samt internationella experter. Det finns exempelvis en alternativ metod som rekommenderas av den internationella arbetsgruppen för rättsmedicinsk åldersdiagnostik (AGFAD).

Neda Khanshan

Neda Khanshan är specialiserad inom asyl- och migrationsrätt och arbetar som biträdande jurist på Advokatfirman Stockholms Asylbyrå.