,

Kan man få straffrabatt om man anger en medmisstänkt

Rent generellt ska frågan besvaras nekande men det har hänt att misstänkta som samarbetat under en utredning av andra misstänkta personers brottslighet har fått en form av lindring vid den slutliga straffmätningen i domstol.

Ett sådant exempel är det s.k. “bilsprängarmålet” NJA 2009 s. 599 där Högsta domstolen uttalade att personen X, som lämnat uppgifter om sina medbrottslingar, skulle under en överskådlig tid leva under hot om allvarliga repressalier och att det skulle anses vara obilligt om inte dessa allvarliga påföljder kunde räknas X tillgodo vid påföljdsbestämningen.

Frågan har diskuterats i olika utredningar men alltid fått ett negativt utfall. I Sverige förekommer alltså ingen generell rätt till strafflindring vid angivande av andras brottslighet däremot finns det en bestämmelse i brottsbalken (29 kap. 5 §) som i vissa fall kan ge strafflindring för utredningsmedverkan men då endast avseende egna brott.

, ,

Fråga till Lexiqon: Är jag skyldig att vittna mot mitt ex/pojkvän?

FRÅGA INKOMMEN TILL LEXIQON: Om jag skulle bli kallad på rättegång för att vittna mot mitt ex/pojkvän, att han alltså skulle ha begått ett brott där det inte handlar om mig, men om jag blir kallad till rättegång är jag skyldig då att vittna? Eller kan jag vägra gå dit?

Frågan är inte helt enkelt så jag kommer dela upp svaret i två delar. Vad gäller din senare fråga om du kan vägra gå till rätten om du är kallad är svaret enkelt – Nej! Blir du kallad att höras i rätten som vittne är du skyldig att infinna dig. Du kan bli skyldig att betala vite eller riskerar att hämtas av polisen om du inte dyker upp.

Vad sedan gäller din skyldighet att vittna, alltså prata, är svaret inte lika enkelt. Närstående personer till part i målet är inte skyldiga att vittna. Detta framgår av rättegångsbalk (36 kap. 3 §). Närstående får dock vittna om de vill och behöver i de situationerna inte avlägga så kallad vittnesed. De givna personerna som anses vara närstående är bland annat den som är/varit gift med part, eller person som är i rätt upp- eller nedstigande släktskap (mamma, pappa, mormor, morfar m.m.), m.fl.

Det stadgas även att personer som ”på liknande sätt är parten närstående” ska omfattas av undantaget att vittna. Vilka är då dessa personer? Personer som är/varit sambo med part är sådana personer som omfattas. Personer som väntar barn tillsammans med part är även de undantagna vittnesplikten. Om även pojk- och flickvän omfattas är däremot lite oklart. Högsta domstolen kom i NJA 2007 s. 874 fram till att en flickvän sedan ett år tillbaka där paret hade planerat att gifta sig ansågs vara undantagen vittnesplikten i tingsrätten. Personer som varit ett par under flera år bedöms också som närstående och är även de undantagna vittnesplikten. Det skulle däremot kunna anses vara något mer tveksamt huruvida par som endast haft en relation under en kortare tid omfattas av undantaget eller inte. Tyvärr kan inget definitivt svar ges utan en bedömning måste göras i varje enskilt fall.

Gina Samaan

Gina Samaan arbetar på advokatfirman De Basso i Stockholm och är särskilt inriktad på brottmål. Hon åtar sig uppdrag i hela landet som privat försvarare, målsägandebiträde, särskild företrädare för barn samt ombud i mål som rör vårdnad om barn och migrations- och asylrätt. Hon talar arabiska.

, ,

Hur är det att vittna i domstol?

Denna fråga är högaktuell, inte minst med hänsyn till pågående rättegång i Stockholm med Rakhmat Akilov där extremt många personer ska höras. Vi har en plikt att vittna, med få undantag.

Undantag från plikten att vittna
• Den som själv är misstänkt behöver inte alls uttala sig och hans tystnad får inte tolkas emot honom.
• Den som är närstående till en misstänkt behöver i flera fall inte heller uttala sig och ska i vissa fall inte heller vittna under ed.
• Vissa yrkesgrupper är undantagna från att vittna runt saker de fått veta i sin yrkesroll. Hit hör t.ex. präster, advokater, läkare och sjuksköterskor. Den som vittnesmålet gäller kan dock lösa vederbörande från tystnadsplikten och om så sker kan personen vittna.

Kallelse
Den som ska vittna får en kallelse till domstolen med tid och plats för vittnesmålet. Den som kallas är skyldig att komma till domstolen om det inte finns mycket speciella skäl och t.ex. semesterresor eller arbete räknas inte. Om tiden inte passar, kontakta domstolen för att se om tiden går att byta ut genom ändring i planeringen. Om ett vittne uteblir utan giltig anledning kan denne få betala vite (böter) eller till och med bli hämtad till domstolen med hjälp av polis.

Rädda vittnen
Tyvärr är det vanligare och vanligare att vittnen är rädda. För att de ändå ska kunna berätta om vad de sett finns möjligheter att vittne med den tilltalade i ett annat rum, över videolänk eller via telefon. Den tilltalade måste dock alltid få ta del av vittnesmålet, vi har inte heller anonyma vittnen i Sverige så Du måste uppge Ditt namn i samband med vittnesmålet.
Många domstolar har duktiga vittnesstödjare som hjälper till att ta hand om vittnena innan det är deras tur att vittna. Om man som vittne är osäker eller rädd är det bra att höra efter i rättens reception om det finns vittnesstödjare på plats.

Hur går det till att vittna?
Ett vittne får vänta utanför rättssalen tills det är dennes tur att vittna. Tanken är att vittnet ska lämna sin egen berättelse och inte vara påverkad av vad andra berättat.
När det är dags att vittna kallas vittnet in i rättssalen via högtalarsystemet och går fram till vittnesbåset och sätter sig där.
Domaren kommer att utreda om det föreligger undantag från vittnesplikten genom att ställa frågor runt vilken relation vittnet har till den tilltalade. Därefter ska vittneseden avläggas. Domaren förestavar eden och vittnet säger efter; den lyder så här: ”Jag (ditt namn) lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”
Den som har åberopat vittnesförhöret, vanligen åklagaren, inleder frågandet och därefter får övriga aktörer i rättssalen ställa frågor, t.ex. målsägandebiträdet och försvarsadvokaten.
Det är viktigt att svara på de frågor som ställs på ett korrekt sätt, men vilka ord används har mindre betydelse. Vittnet får ha med sig minnesanteckningar, men det bästa är om vittnesmålet kan lämnas så fritt som möjligt.

Ersättning
Ett vittne har rätt till ersättning för kostnaderna som vittnesmålet förorsakat. Vanligast är ersättning för förlorad arbetsinkomst (maximalt 700 kr/dag), reskostnader, parkeringsutlägg och traktamente motsvarande fördyringen om man t.ex. behöver äta ute. I vissa fall utgår ersättning för hotellövernattning.
Efter vittnesförhöret går det bra att sitta kvar i salen och lyssna på resterande del av rättegången. Vill man gå därifrån direkt efteråt går detta också bra.

,

Hur kommer jag ifrån ett dåligt avtal?

Grundregeln i svensk rätt är att avtal ska hållas, eller som du bäddar får du ligga. Det finns dock undantag. Men vi kan börja med vad som typiskt sett inte utgör ett sådant undantag: en dålig affär. Om du har missbedömt priset på någonting, och missbedömningen inte beror på att din motpart har agerat svekfullt, så kan du sannolikt inte komma ur det avtalet. Såvida du inte kan tjafsa dig till att ni river avtalet, men detta är inte en rättslig fråga, utan en mellanmänsklig eller affärsmässig. Utan frågan här är: om du säger: ”jag vill inte leverera/köpa enligt avtal” och din motpart säger: ”hårda kakor, för vi har ett avtal”, när kan du komma ur avtalet ändå?

Den kanske mest kända klausulen i svensk rätt, är 36 § avtalslagen – den så kallade generalklausulen, eller slasktratten. Paragrafen utgör en ventil för avtal som medför orimliga resultat eller där en bestämmelse i avtalet är oskälig i sig, och är alltså ett avsteg från principen om att lagt kort ligger.

Det finns ett antal andra ogiltighetsklausuler i avtalslagen, bland annat den om ocker. Alltså att man inte får utnyttja någons utsatthet för att skapa sig oproportionerliga vinster. En sak som kan vara värd att understryka i detta sammanhang är att lagen bara fungerar om den används. Det är till exempel inte ovanligt att höra: ”fast SMS-lånen då? Är inte det ocker?”, och så kanske det är ibland – fast det krävs fortfarande att någon faktiskt för en talan om detta. Det existerar inget fall där man bara kan peka på en paragraf och magiskt få rätt, utan antingen måste man övertyga sin motpart eller en domstol.

Det finns även ett antal rättsprinciper, som bara flyter runt i rymden utan att vara nedtecknad i lag. Förutsättningsläran är en sådan princip, som poppar upp i rättsfall lite då och då när bakgrunden till ett avtal, i efterhand, har visat sig vara annorlunda än vad du trodde när du ingick avtalet.

Som jurist får man en ganska stark intuition efter ett tag, alltså man känner att någonting sannolikt kan angripas med någon slags rättsregel, men ibland får man gräva ett tag innan man hittar den. Min erfarenhet är att detta relativt ofta även är fallet när en klient kommer till oss för första gången med ett problem där hen ”känner att någonting är fel”. I sådana fall är det alltså ganska ofta som någonting faktiskt ”är fel”, alltså att det finns en rättsregel som tar sikte på det som har hänt. Om man tänker efter så är detta inte särskilt överraskande, för vad är egentligen lag och juridik? Ett försök att sammanfatta och systematisera det vi människor känner är rätt. Sedan kan man raljera så mycket man vill över resultaten, men syftet är ofta gott.

Robert Klackenborn

Biträdande jurist på Ejder Advokatbyrå. Arbetar mestadels med affärsjuridik, speciellt nöjesjuridik, avtalsrätt och förhandlingar samt IT-rätt (däribland GDPR).

www.ejderadvokat.se

,

Måste jag vittna om jag är kallad till rättegång?

Det enkla svaret på frågan är ja – i Sverige finns vittnesplikt och är man kallad som vittne i en rättegång är man skyldig att inställa sig och avlägga vittnesmål. När man kallas in i rättssalen kommer man först att få avlägga en vittnesed som innebär att man är skyldig att tala sanning och inte undanhålla något man vet. Om man inte talar sanning eller om man medvetet undanhåller någon relevant omständighet när man avlagt eden riskerar man att åtalas för mened, vilket är ett allvarligt brott som vanligtvis leder till ett fängelsestraff.

Vad händer om jag ändå vägrar vittna?

Om man överhuvudtaget inte kommer till domstolen när man kallats som vittne är det vanliga att man får betala ett vite (liknande en bötessumma) samt att man blir kallad till ett nytt tillfälle längre fram. Inställer man sig inte då heller kan man få ett nytt vite och dessutom bli hämtad till tingsrätten av polisen.
Om man som vittne inställt sig i domstolen men vägrar att avlägga ed eller om man vägrar att, utan giltigt skäl, besvara en fråga man får kan rätten bestämma att man skall betala ett vite. Vägrar man ändå att svara kan rätten besluta att vittnet skall häktas för en tid om som längst tre månader.

Finns det fall då man inte behöver vittna?

Ja, det finns undantag från huvudregeln om vittnesplikt. Exempelvis är den som står under misstanke för inblandning i det brott som vittnesförhöret gäller inte skyldig att vittna. Den som är nära släkt med part i målet (t ex föräldrar till den som är åtalad) behöver heller inte vittna. Vissa yrkesgrupper som läkare, psykologer och advokater är heller inte, med vissa undantag, skyldiga att vittna om sådant som de fått reda på i tjänsten. Ett annat viktigt undantag från vittnesplikten är det som i USA brukar kallas att ”plead the fifth”, dvs att man inte är skyldig att berätta om en omständighet som avslöjar att vittnet självt eller vittnet närstående person har begått en brottslig eller vanärande handling.

Gustaf Ljungström

Advokat Gustaf Ljungström arbetar som brottmålsadvokat med brottmål som försvarare samt i vissa fall som målsägandebiträde. Advokat Gustaf Ljungström har varit försvarare i allt ifrån mord, grova narkotikabrott och större EKO-mål men åtar sig även försvararuppdrag gällande vardagsbrottslighet som stölder och rattfyllerier. Advokat Gustaf Ljungström är sedan år 2011 delägare vid Advokatfirman Defens.