Jag driver näringsverksamhet och är orolig att hamna på obestånd. Kan jag bli personligt ansvarig för mitt bolags skulder?

Ja, det finns ett antal fällor som kan medföra att man blir personligt betalningsansvarig för bolagets skulder.

Den inledande frågan man måste ställa sig är vilken bolagsform som används. Bedrivs verksamheten som ”enskild firma” (enskild näringsverksamhet) så finns det inte i formell mening något bolag. Samtliga verksamhetens skulder är man då skyldig att betala privat.

Drivs verksamheten som handelsbolag gäller också att alla delägare är ansvariga för alla bolagets skulder. Ansvaret är solidariskt, vilket innebär att samtliga skulder kan krävas av en delägare.

För kommanditbolag, som är en specialform av handelsbolag, kan vissa, men inte alla delägares betalningsansvar vara begränsat till visst belopp. Det beror på avtalet mellan delägarna hur ansvaret kan fördelas.

För aktiebolag är huvudregeln att det inte finns något personligt betalningsansvar för ägarna. Det finns dock ett antal undantag, som framförallt kan drabba aktiebolagets styrelse. Styrelsen och ägaren behöver inte vara desamma, men i mindre bolag är de ofta det.

Undantag avseende bolaget skatteskulder

Det finns en särskild bestämmelse avseende ansvar för bolags skatteskulder som kan drabba bolagets styrelseledamöter. Reglerna återfinns i skatteförfarandelagen, kapitel 59. En företrädare för juridisk person (alltså ett bolag) som agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt blir som huvudregel skyldig att betala in hela bolagets skatt. Ansvaret gäller bara skatter som förföll före bolagets konkurs.

Kravet på att det ska föreligga uppsåt eller grov oaktsamhet kan verka befriande för många, men det är viktigt att veta att kravet på detta är oerhört lågt ställda. Enligt skatteverkets mening, som också har visst stöd i praxis, är det fråga om uppsåt om bolaget haft pengar att betala skatten men inte gjort det, medan det är fråga om grov oaktsamhet om bolaget inte haft pengar och företrädaren inte vidtagit verksamma avvecklingsåtgärder, vilket i princip kräver ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion. Kravet på uppsåt eller oaktsamhet kan således i princip sägas vara uppfyllt i de allra flesta fall, bolaget har ju antingen haft pengar eller inte haft pengar till att betala skatterna.

Det har kommit viss praxis som synes ha skärpt kraven på skatteverket något, men utgångspunkten bör alltid vara att aldrig låta skatter förfalla utan vidta åtgärder eller i vart fall söka rådgivning om prognosen är att skatten inte kan betalas på förfallodagen.

Undantag vid kapitalbrist i aktiebolag

Om ett aktiebolag drivs med förlust, så att mer än hälften av aktiekapitalet kan misstänkas vara förbrukat måste styrelsen i bolaget vidta vissa åtgärder. Åtgärderna består i att upprätta en kontrollbalansräkning och hålla en särskild bolagsstämma, så kallad kontrollstämma, och pröva frågan om likvidation. Om bolaget fortsätter måste ny bolagsstämma hållas inom åtta månader. Om bolaget brister i att vidta dessa åtgärder blir styrelsen som huvudregel betalningsskyldig för samtliga bolagets förpliktelser som har uppstått (inte förfallit) efter den tidpunkt då styrelsen skulle ha agerat.

Skadestånd vid brott

En företrädare som begår brott är som huvudregel skadeståndsskyldig för den skada som orsakats av brottet. Det gäller även om transaktionerna sker i ett bolag. Exempelvis kan den som genom ett bolag utsätter någon för ett bedrägeri blir personligen skadeståndsskyldig för den skada som offret drabbas av. Detta gäller även om det var bolaget, och inte privatpersonen, som faktiskt tillgodogjorde sig brottsvinsten.

Ovanstående är de vanligaste fallen då en företrädare kan bli ansvarig för ett bolags skulder, även om det finns ytterligare mindre vanliga specialfall. Även om huvudregeln i aktiebolag är frånvaron av personligt ansvar är det viktigt att bevaka undantagen då det ofta kan komma att handla om mycket stora belopp om personligt ansvar inträder. I de fall bolag får betalningsproblem kan det vara bra att i god tid söka rådgivning för att dels undersöka möjligheterna att komma tillrätta med bolagets lönsamhet, dels minimera risker för personliga konsekvenser.

Peter Hamnebo

Peter Hamnebo är advokat på Advokatfirman Två Lejon. Utöver juristutbildningen är Peter också civilekonom med mångårig erfarenhet av arbete inom den företagsekonomiska disciplinen. Peter arbetar med brottmål, med särskild inriktning mot ekobrott, ekonomisk familjerätt, associationsrätt, skatterätt och obeståndsrätt.