Covid-19 (SARS-CoV-2) fortsätter att drabba hela världen.

Många länder, däribland Sverige, är tyvärr inne i en så kallad andra våg i spridningen av viruset.
Till följd av viruset är det fortfarande många arbetsgivare och arbetstagare i Sverige som drabbats av oväntade ekonomiska problem. I mars 2020 presenterade regeringen ett förslag att införa en ny lag om korttidsarbete (ett annat namn för korttidspermittering) som skulle hjälpa att rädda jobben i Sverige och därmed hjälpa hårt pressade företag som med anledning av virusets effekter på samhället har svårt att gå runt.
Den nya lagen trädde i kraft den 7 april och innebär att företag kan söka stöd för sex månader framåt hos Tillväxtverket. Den 9 november 2020 beslutade regeringen att stödet förlängs till juni 2021.

Vad innebär stödet som företagen kan söka?

Svenska staten står för tre fjärdedelar av företagets lönekostnader inom ramen för ersättning. Arbetsgivarens lönekostnader minskar medan arbetstagaren får ut över 90 % av sin lön, inkomsttaket är på 44 000 kr per månad. Arbetstagaren blir således permitterad till en viss procent motsvarande 20, 40 eller 60 % där staten står för en stor del av arbetstagarens lön. Alltså får arbetstagaren lön för den tiden som han/hon inte är på arbetet och arbetsgivaren betalar mindre för den tid som arbetstagaren inte arbetar.
Korttidspermittering är en åtgärd för att hindra uppsägningar där företaget beslutar att anställda går ner i arbetstid under en period men behåller större delen av sin lön. Största anledningen till korttidspermittering är att företagen ska befinna sig på en stabil grund trots de ekonomiska svårigheter som uppkommer på grund av pandemin. Korttidspermitteringen är med andra ord en statlig investering för att företagen vid pandemins slut omgående ska kunna bygga upp landets ekonomi.

Hur mycket förlorar du som arbetstagare vid en korttidspermittering?

Det finns tre nivåer av minskad arbetstid som ger vissa procentuella skillnader i lönetappet. De tre nivåerna är följande:
1. Nivå 1 (minskad arbetstid med 20 procent): 4 % minskad lön för arbetstagare och 19 % mins-kad kostnad för arbetsgivare

2. Nivå 2 (minskad arbetstid med 40 procent): 6 % minskad lön för arbetstagare och 36 % minskad kostnad för arbetsgivare.

3. Nivå 3 (minskad arbetstid med 60 procent): 7,5 % minskad lön för arbetstagare och 53 % mins-kad kostnad för arbetsgivare

Vilka omfattas av stödet?

När ett företag söker stöd för korttidspermittering innebär det att den personal som är anställd sedan minst tre månader innan ansökan omfattas av stödet. Det innebär att nyanställda inte omfattas av stödet. Anställda som har anställningssubventioner från Arbetsförmedlingen kan inkluderas i stödet. Arbetstagare som har sjukpenninggrundande inkomst (SGI) påverkas inte om man korttidpermitteras. Om en arbetstagare blir sjukskriven eller söker ersättning från Försäkringskassan under korttidspermitteringen skall Försäkringskassan informeras om korttidspermitteringen. Som huvudregel omfattas inte heller arbetstagare som är föräldralediga av korttidspermittering men ett undantag finns och det är om arbetstagare är föräldraledig på deltid, då omfattas arbetstagaren av stödet.

Om korttidspermitteringen inte är en tillräcklig åtgärd för företagets levnad utan uppsägning av arbetstagare är enda alternativet kan företaget få statligt stöd för arbetstagarnas uppsägningstid. Stödet gäller i dagsläget fram till 31 december 2020. Arbetstagare som har blivit uppsagda har rätt att behålla sina ordinarie löner och förmåner under uppsägningstiden.