,

Hur kommer jag ifrån ett dåligt avtal?

Grundregeln i svensk rätt är att avtal ska hållas, eller som du bäddar får du ligga. Det finns dock undantag. Men vi kan börja med vad som typiskt sett inte utgör ett sådant undantag: en dålig affär. Om du har missbedömt priset på någonting, och missbedömningen inte beror på att din motpart har agerat svekfullt, så kan du sannolikt inte komma ur det avtalet. Såvida du inte kan tjafsa dig till att ni river avtalet, men detta är inte en rättslig fråga, utan en mellanmänsklig eller affärsmässig. Utan frågan här är: om du säger: ”jag vill inte leverera/köpa enligt avtal” och din motpart säger: ”hårda kakor, för vi har ett avtal”, när kan du komma ur avtalet ändå?

Den kanske mest kända klausulen i svensk rätt, är 36 § avtalslagen – den så kallade generalklausulen, eller slasktratten. Paragrafen utgör en ventil för avtal som medför orimliga resultat eller där en bestämmelse i avtalet är oskälig i sig, och är alltså ett avsteg från principen om att lagt kort ligger.

Det finns ett antal andra ogiltighetsklausuler i avtalslagen, bland annat den om ocker. Alltså att man inte får utnyttja någons utsatthet för att skapa sig oproportionerliga vinster. En sak som kan vara värd att understryka i detta sammanhang är att lagen bara fungerar om den används. Det är till exempel inte ovanligt att höra: ”fast SMS-lånen då? Är inte det ocker?”, och så kanske det är ibland – fast det krävs fortfarande att någon faktiskt för en talan om detta. Det existerar inget fall där man bara kan peka på en paragraf och magiskt få rätt, utan antingen måste man övertyga sin motpart eller en domstol.

Det finns även ett antal rättsprinciper, som bara flyter runt i rymden utan att vara nedtecknad i lag. Förutsättningsläran är en sådan princip, som poppar upp i rättsfall lite då och då när bakgrunden till ett avtal, i efterhand, har visat sig vara annorlunda än vad du trodde när du ingick avtalet.

Som jurist får man en ganska stark intuition efter ett tag, alltså man känner att någonting sannolikt kan angripas med någon slags rättsregel, men ibland får man gräva ett tag innan man hittar den. Min erfarenhet är att detta relativt ofta även är fallet när en klient kommer till oss för första gången med ett problem där hen ”känner att någonting är fel”. I sådana fall är det alltså ganska ofta som någonting faktiskt ”är fel”, alltså att det finns en rättsregel som tar sikte på det som har hänt. Om man tänker efter så är detta inte särskilt överraskande, för vad är egentligen lag och juridik? Ett försök att sammanfatta och systematisera det vi människor känner är rätt. Sedan kan man raljera så mycket man vill över resultaten, men syftet är ofta gott.

Robert Klackenborn

Biträdande jurist på Ejder Advokatbyrå. Arbetar mestadels med affärsjuridik, speciellt nöjesjuridik, avtalsrätt och förhandlingar samt IT-rätt (däribland GDPR).

www.ejderadvokat.se