Vad är problemet?

Det finns många företag som av olika anledningar hamnar i ekonomiska problem, vilka kan vara tillfälliga eller långvariga. Oftast är det likviditeten (mängden tillgängliga pengar) som är det största problemet. Ett annat problem kan vara för hög skuldsättning. Ett särskilt problem är förfallna skatteskulder eftersom styrelsen i så fall måste agera omgående för att inte riskera personligt betalningsansvar.

Vid tillfälliga ekonomiska problem kan företag ofta själva reda ut dessa, med stöd av t.ex. sin revisor. Vid långvariga problem kan företaget som regel inte lösa dessa problem själv, utan behöver ta hjälp av t.ex. en advokat specialiserad på företag med ekonomiska problem. Det är väldigt viktigt att ta hjälp av rätt person, eftersom felaktiga råd kan visa sig vara ödesdigra och det finns stora skillnader mellan olika aktörer på marknaden för rekonstruktioner. Kronofogden har tagit fram statistik som visar att rekonstruktörer som också arbetar som konkursförvaltare har betydligt bättre “success rate” än de som inte också arbetar som konkursförvaltare.
Upptäck problemen innan det är för sent

Finns det något att rädda?

Den första bedömning som företaget, tillsammans med rådgivaren, behöver göra är om det finns en livskraftig verksamhet som är värd att fortsätta eller om en avveckling är den enda hållbara lösningen. För att bedöma detta tittar rådgivaren på varje del i verksamheten för sig. Ofta finns det delar av verksamheten som är lönsamma, men andra delar som är så olönsamma att verksamheten i sin helhet går med förlust. Vid en rekonstruktion kan de olönsamma delarna av verksamheten avvecklas (betydligt billigare än utan rekonstruktion), medan de lönsamma delarna kan förädlas. Genom en sådan bedömning kan det stå klart ganska snabbt om verksamheten bör läggas ned eller fortsätta.

Lägga ned eller fortsätta?

Nedläggning av verksamheten kan göras genom antingen likvidation eller konkurs. När ett företag har långvariga ekonomiska problem är en likvidation ofta svår att genomföra, eftersom den förutsätter att alla fordringsägare får fullt betalt eller kan acceptera att endast få delvis betalt. För sådana företag är en konkurs den vanligaste metoden att avveckla dem. Detta beror bland annat på att det inte kostar något att inleda en konkurs och att aktieägarna inte behöver skjuta till pengar för att täcka konkurskostnaderna eller bolagets skulder i konkursen.

Om verksamheten är livskraftig kan den fortsätta genom företagsrekonstruktion eller konkurs. En konkurs behöver alltså inte innebära slutet för verksamheten, som konkursboet istället kan överlåta till ett annat bolag som inte är försatt i konkurs. Som regel innebär dock en konkurs att aktierna i konkursbolaget blir helt värdelösa. Konkursen innebär också att ägaren tappar kontrollen över processen, eftersom konkursförvaltaren tar över all beslutsrätt. En företagsrekonstruktion är, precis som konkurs, ett formellt förfarande – med syfte att kunna undvika en konkurs. Företagsrekonstruktionen i sig innebär inte att företagets ägare förlorar sin aktier eller att aktierna blir värdelösa. Det är inte ovanligt att en företagsrekonstruktion kombineras med en ägarförändring, men det finns inte något krav på detta. Rekonstruktören har främst en rådgivande roll och företagsrekonstruktion tar inte bort den formella makt som styrelsen och ägarna har.

Håll koll på likviditeten!

För att inleda en företagsrekonstruktion är det inte tillräckligt att det finns en livskraftig del av verksamheten som är värd att fortsätta. Det måste också finnas tillräcklig likviditet för att klara av rekonstruktionsperioden. Alla seriösa rekonstruktörer vill därför att en noggrann likviditetsbudget tas fram innan man ansöker om rekonstruktion. I denna budget tas hänsyn till de speciella effekter som rekonstruktionen medför för likviditeten. Den största effekten har betalningsförbudet som innebär att gamla skulder (som gäller leveranser av varor och tjänster som företagit tagit emot före rekonstruktionen) inte får betalas under pågående företagsrekonstruktion. Dessutom har företaget rätt till lönegaranti vilket bl.a. innebär att mellan en och två månadslöner i början av rekonstruktion betalas av staten (vilket blir en skuld som delvis sätts ned och betalas när rekonstruktionen avslutas). Betalningsförbudet och lönegarantin ger kraftiga positiva likviditetseffekter i början av en rekonstruktion. Det finns också negativa effekter som att leveranser under pågående rekonstruktion ska betalas kontant (den s.k. kontantprincipen, alltså utan kredit). Syftet med det är att företaget inte ska dra på sig nya skulder under rekonstruktionen. I likviditetsbudgeten måste också ta hänsyn till kostnaderna för rekonstruktionen, vilket ofta diskvalificerar företagsrekonstruktion i bolag som har för liten omsättning. I sådana mindre företag är en rekonstruktion av verksamheten genom en konkurs en mer realistisk lösning.

Om likviditetsbudgeten visar att bolaget har en tillräcklig likviditet under rekonstruktionsperioden tar den blivande rekonstruktören fram en ansökan om företagsrekonstruktion. Om budgeten visar att det finns en likviditetssvacka som beräknas uppstå någon gång under rekonstruktionsperioden så vill rekonstruktören oftast ha någon form av åtagande från ägaren att under vissa förutsättningar tillskjuta det belopp som beräknas behövas under rekonstruktionen. Om ägaren inte är beredd till detta är en konkurs oftast en bättre lösning, eventuellt i kombination med att verksamheten överförs till annat bolag.

Om företaget har finansiering i en bank är det ofta lämpligt att den föreslagna rekonstruktören kontaktar banken innan ansökan om rekonstruktion lämnas in och informerar  om den planerade rekonstruktionen. Anledningen till detta är att det är en stor fördel att banken inte motsätter sig mot rekonstruktionen, vilket är en större risk om rekonstruktionen kommer som en överraskning för banken. Banker är professionella kreditgivare och kan ha synpunkter på tilltänkt rekonstruktör, vilket understryker betydelsen av att från början ha valt en välrenommerad rekonstruktör som banken har förtroende för.
Viktigast att hålla koll på likviditeten

Rekonstruktionen påbörjas

Efter att en ansökan om företagsrekonstruktion lämnas in till tingsrätten kommer ett beslut om rekonstruktion snabbt, oftast samma dag. Genom beslutet om företagsrekonstruktion så får företaget vissa skydd, förutom betalningsförbudet och lönegarantin som nämns ovan. För det första kan inte fordringsägarna få utmätningar verkställda mot företaget och inte heller konkursansökningar prövade (exekutionsskyddet). För det andra kan inte företagets avtalsparter utan vidare häva sina avtal, i varje fall för de avtal som företaget vill fortsätta med (avtalsskyddet). Under en rekonstruktion går rekonstruktören tillsammans med företaget igenom de avtal som företaget har och avslutar de avtal som inte är nödvändiga och bidrar till lönsamheten.

Ett par veckor efter rekonstruktionsbeslutet håller tingsrätten ett borgenärssammanträde. Syftet med detta möte är att få in synpunkter från fordringsägarna om rekonstruktionen ska få fortsätta eller inte. Om inte flera viktiga fordringsägare har allvarliga invändningar så får rekonstruktionen oftast fortsätta. Rekonstruktionen bedrivs i tremånadersperioder som på ansökan kan förlängas upp till ett år.

Nästa steg

I rekonstruktionens första fas arbetar rekonstruktören tillsammans med företaget för att säkra den fortsatta driften. Eftersom rekonstruktionen är ett offentligt förfarande är det många leverantörer som ställer in sina leveranser om inte nya överenskommelser kan träffas med dessa. Detta medför ett stort arbete i början av rekonstruktionen, men situationen med leverantörerna brukar oftast ha stabiliseras efter 1-2 veckor när dessa märker att allting rullar på och att de får betalt för nya leveranser.

Nästa fas av rekonstruktionen är en genomgång av vilka åtgärder som är nödvändiga för att rekonstruera verksamheten, t.ex. lägga ned delar av verksamheten och komma ur olönsamma avtal. Detta kan ske antingen genom förhandling och överenskommelser eller ensidigt från rekonstruktionsföretagets sida. Skadeståndsanspråk som uppstår på grund av avbrutna avtal ingår i det offentliga ackordet (se nedan), vilket är en stor bidragande orsak till att nedskärningar under rekonstruktion blir betydligt billigare än utan rekonstruktion. Det är under denna fas av rekonstruktionen även vanligt med personalnedskärningar och kostnaden för detta blir också mindre än utan rekonstruktion.

Ackordet – att sätta ner sina skulder

När rekonstruktören tillsammans med företaget kommit så långt att man har en konkret rekonstruktionsplan är det vanligt att skicka ett ackordsförslag till de oprioriterade fordringsägarna. Ackordsförslaget innehåller bl.a. en procentsats och en betalningstidpunkt. Procentsatsen anger hur mycket betalt som de oprioriterade fordringsägarna kommer att få enligt förslaget. Storleken på denna kan variera, men den vanligaste nivån är 25 % (vilket t.ex. innebär att en skuld på 1 000 000 kr betalas med 250 000 kr). Betalningstidpunkten kan också variera från det att rekonstruktionen upphör till ett år därefter.

Ackordsförslaget kan fastställas av tingsrätten (offentligt ackord) om det får tillräckligt stor stöd från de fordringsägare som berörs. Fordringsägarna får nämligen rösta om ackordsförslaget ska accepteras. Om ackordsförslaget åtminstone innebär en procentsats på 50 % utbetalning så krävs det stöd från fordringsägare som representerar minst 60 % av fordringarna. Om en lägre procentsats tillämpas (vilket alltså är det vanligaste) så krävs 75 % majoritet beräknad på samma sätt. Röstningen äger rum vid ett ackordssammanträde. Efter tingsrätten beslutar om att fastställa det offentliga ackordet så upphör rekonstruktionen. Betalning av ackordet görs enligt tidpunkten i ackordsförslaget. När rekonstruktionen upphör behöver ofta förhandlas på nytt med leverantörerna för att kunna återgå till någon form av krediter.

Även om det inte är så vanligt, kan en rekonstruktion också avslutas framgångsrikt utan ackord. I så fall ska de gamla skulderna betalas när rekonstruktionen upphör.
Lyckad rekonstruktion kräver hårt jobb

Sammanfattning:

  • Företag med långvariga ekonomiska problem bör tar hjälp av rådgivare, t.ex. advokat specialiserad på rekonstruktioner.
  • Det finns stora skillnader på olika rådgivare och det är mycket viktigt att välja rätt person som rådgivare eftersom detta annars kan få katastrofala konsekvenser senare.
  • Om företaget har någon verksamhet som är livskraftig så kan denna rekonstrueras genom en företagsrekonstruktion (ofta något större företag) eller konkurs (särskilt mindre företag).
  • Rekonstruktören tar fram en likviditetsbudget för att bedöma om det finns tillräcklig likviditet för att klara av en rekonstruktion.
  • Rekonstruktionen har stora effekter på likviditeten under rekonstruktionen, både positiva och negativa.
  • Under rekonstruktionen avvecklas onödiga och olönsamma delar av verksamheten och istället fokuseras på de livskraftiga delarna.
  • I de flesta rekonstruktioner förekommer ett offentligt ackord som skriver ned företagets gamla oprioriterade skulder, oftast till 25 %.
  • Det offentliga ackordet kräver stöd från en särskild majoritet av fordringsägarna.