Ibland händer det som inte får hända – någon utomstående har fått tag på bolagets företagshemligheter. Det kan röra kalkyler, dataprogram, kundlistor, ritningar med mera. Plötsligt och utan förvarning dyker det upp en ny konkurrent på marknaden som ligger misstänkt nära det egna företagets offerter, eller använder modeller som tycks vara kopior på ens egna eller plötsligt kontaktar människor på nyckelpositioner som det tagit det egna företaget åratal att samla in.

Inte sällan visar det sig att det är en eller flera tidigare medarbetare som startat det nya företaget och att det för det utsatta företaget är uppenbart att materialet måste vara åtkommet på ett otillbörligt sätt. De ekonomiska skadorna riskerar att bli enorma. Men då inställer sig frågan – hur ska detta kunna bevisas? För utan bevis, är det knappast ens lönt att påbörja en rättsprocess.

Det allra bästa är givetvis att försöka förebygga att stöld av företagshemligheter och upphovsrätter över huvud taget sker. I det sammanhanget är det viktigt att företaget har väl utvecklade rutiner för lösenord, vilka medarbetare som ska ha tillgång till materialet, fysiskt skalskydd för datorer, användning av datorer utanför företagets lokaler med mera.

Man bör heller inte underskatta sekretess- och upphovsrättsklausuler. Visserligen hindrar inte en sekretessklausul eller upphovsrättsklausul i sig att en oärlig medarbetare stjäl företagshemligheter. Men det kan förhindra kopiering som sker av ren okunskap eller obetänksamhet. Dessutom betraktas ofta ett brott mot en sekretessklausul som en försvårande omständighet vid bedömningar enligt Lagen om företagshemligheter, ”FHL”. Har företaget väldigt ekonomiskt dyrbara företagshemligheter, kan det vara mödan och pengarna värt att låta en så kallad IT-forensiker scanna igenom den anställdes tjänstedator för att kontrollera att den exempelvis inte varit misstänkt uppkopplad mot annan hårddisk, USB-sticka med mera.

Om det efter att den anställde slutat uppkommer misstankar om stöld av företagshemligheter är det viktigt att genast kontakta juridiskt och kunnigt ombud, som i sin tur bör anlita IT-forensiker. Det kan vara direkt förödande att själv börja undersöka den före detta anställdes dator eftersom den okunnige riskerar att förstöra spår. Datorn ska i detta läge betraktas som en avstängd brottsplats dit endast sakkunniga har tillträde.

IT-forensikern är den som ska försöka hitta spår efter om den före detta anställde angripit företagshemligheter i strid mot FHL och/eller kopierat företagets programvara eller sammanställda uppgifter, till exempel prisuppgifter, kundlistor etc. vilket kan utgöra brott mot Upphovsrättslagen, ”URL”.

Tyvärr ger FHL inte någon möjlighet till intrångsundersökning, vilket det däremot finns möjligheter till enligt URL om man misstänker att någon begått intrång i ens upphovsrätt. Finns inget misstänkt intrång i företagets upphovsrätt, är man istället hänvisad till att försöka uppnå ett interimistiskt vitesförbud mot användandet av företagshemligheterna. Detta löser dock inte bevissvårigheterna. Här har man dock möjligheten att genom så kallat editionsföreläggande försöka förmå motparten att lämna ut det misstänkta materialet. Detta förfarande är dock inte på långt när lika effektivt som en intrångsundersökning där kronofogdemyndigheten kan gå igenom alla misstänkta digitala media som motparten har. Finns möjlighet att hävda intrång i upphovsrätten är därför oftast huvudspåret att försöka få till stånd en intrångsundersökning utan motpartens hörande innan undersökningen, så att intrångsundersökningen kan ske innan motparten hinner förstöra eller flytta bevismaterialet.

Här kan ibland uppkomma en komplicerad situation eftersom det kan uppstå tveksamheter om till vilken domstol man ska vända sig. Som huvudregel gäller enligt Rättegångsbalken, ”RB”, 10 kap 1 § att man ska stämma fysiska personer där de har sitt hemvist, alltså där de normalt sätt bor. Bolag ska stämmas där bolaget enligt bolagsordningen har sitt säte. Dock finns ett antal undantag från denna huvudregel. Rör tvisten upphovsrätt ska nämligen stämningsansökan istället som huvudregel ges in till Patent- och marknadsdomstolen enligt URL 7 kap 58 §. Det som dessutom kan stöka till det är frågan om det påstådda intrånget i upphovsrätt skett inom ramen för anställningen. I så fall måste nämligen också beaktas Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Frågan om intrånget skett inom eller utom ramen för anställningen är inte alltid självklar.

Här gäller det att noga tänka igenom vilken domstol man ska vända sig till, för att inte riskera att talan blir avvisad så att motparten blir varse att en intrångsundersökning är på gång och snabbt förstör bevismaterialet.

Med rätt verktyg är det sålunda fullt möjligt att med hjälp av lagstiftningen och domstolen kunna stoppa en konkurrent som använder oschysta medel för att konkurrera. Det gäller dock att ha en noga genomtänkt strategi innan man drar igång ett rättsligt förfarande, så att man inte på egen hand lyckas ge motparten trumf på hand.

Michael Pålsson                                                                                    Alf Johansson

Advokat                                                                                                   Jur kand

Advokatfirman Juhlin & Partners                                                  Advokatfirman Juhlin & Partners

#företagshemligheter #sekretessklausuler #upphovsrättsklausuler #dataprogram